Så var vi äntligen igång på tävlingabanorna igen. Vi har lyckats missa alla våra planerade tävlingar pga diverse olika skit men igår var det dags! 

Tassa hade haft ett par dagar med diarré och trots en bajsfri em/kväll hade jag i fredagskväll fortfarade inte bestämt om vi skulle åka elller inte. Natten mellan fre-lö satt jag dessutom på sänkanten och drack te, med jämna mellanrum eftersom min hals gjorde så ont. 

Lördagmorgon, tävlingsdagen, tog jag hunden ut på en tidig morgonpromenad för att kolla dagsformen. När en PIGG och glad Tassa travar framåt på spänstiga ben (och lägger en fast och fin bajskorv) bestämde jag mig för att åka trots min hals. 

Jag är inte helt nöjd med loppet. Tassa kunde INTE koppla av eller komma till ro och han bränna mycket energi innan vi kom ut på banan. Jag sprang med mitt ryggskydd vari man känner sig lite orörlig och var dessutom riktigt trött efter en lång natt och många timmar i en stol innan vår klass drog igång. Jag kände redan vid uppvärmningen att jag inte riktigt hade henne med mig och det visade sig också på banan, mellan vippen och slalom, att vi tappar varandra helt. Hon går ner i tempo och jag är helt enkelt inte så aktiv som jag borde varit. Alltid lätt att vara efterklok. Kontakfältet på Aets nerväg var inte optimalt och hade jag varit smartare hade jag tagit om det. Men med tanke på dagsformen så ville jag bara springa varvet och ha skoj. Inte stanna upp för att göra om, jag är rädd för att det skulle påverkat Tassa negativt och vill hellre gå i mål med en glad hund! 

Här är loppet (jag är snål, så ni får stå ut med stämpeln i mitten)

Det kände som att det gick sååå saaktaa.. Fick vänta in henne flera gånger. Men, när jag kollade resultatlistorna hade vi 4e bästa tiden och tack vare konkurenternas fel på banan så gick vi in på 2a plats och fick en till pinne.